medei

                  Jag drömde det var fred på jord, och alla krig var slut.

                   Jag drömde om en jätte sal, där stadsmän satt i rad
                    Så skrev de på ett konvolut, och reste sig och sa:

                    "Det finns inga soldater mer, det finns inga gevär.
                       Och ingen känner längre till, det ordet militär".


Nej det drömde jag faktiskt inte, men tänk vad underbart det vore om det inte längre fanns krig? Så många människor vars liv förstörs på grund av det. Varför kan man inte hjälpa varandra istället? Naivt önsketänkande javisst.

Det jag drömde på riktigt var så mkt att jag inte kan komma ihåg allt. Det är även svårt att avgöra vad som är mina tankar och vad som är mina drömmar, de flyter ihop på någe konstigt sätt. När jag vaknade kände jag dock att jag saknade mitt sommarjobb.

Har idétorka för detta inlägg så det är lika bra att sluta skriva.
XOXO


PS: Vad är det för fel på blogg.se som vägrar centrera bara vissa texter eller bilder? Har ju fungerat hur bra som helt förut. Jag är lite arg över att det inte längre går!